Tillväxtfaktor Skellefteå

Programområde:Programområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
Projektfas:Genomförande
Projektägare:Kommunledningskontoret
Kontaktperson:Anna-Klara Granstrand
E-post:anna-klara.granstrand@skelleftea.se
Telefonnummer:0910-734628
Beviljat ESF-stöd:5 267 015 kr
Total projektbudget:12 741 003 kr
Projektperiod:2012-01-01 till 2014-06-30
Region:Övre Norrland

Sammanfattning

Idag finns en oroväckande hög arbetslöshet bland unga vuxna och nyligen invandrade akademiker och specialister. Samtidigt har arbetsgivare allt svårare att finna kvalificerad arbetskraft inom i synnerhet teknikyrken, men även inom andra yrkesgrupper där högre utbildning eller specialistkunskaper krävs. I projektet Tillväxtfaktor Skellefteå skapar vi nya lösningar som tar sin utgångspunkt i etablerade metoder och aktuell forskning för vägledning, erkännande och komplettering av kvalifikationer och via tydlig koppling till aktuella bristyrken i regionen övre Norrland.

Bakgrund

Idag finns en oroväckande hög arbetslöshet bland unga vuxna och nyligen invandrade akademiker och specialister. Samtidigt har arbetsgivare allt svårare att finna kvalificerad arbetskraft inom i synnerhet teknikyrken, men även inom andra yrkesgrupper där högre utbildning eller specialistkunskaper krävs. Problemet är bitvis akut hos flera större arbetsgivare i regionen. Den omfattande generationsväxling som arbetsmarknaden nu upplever början på, kommer dessutom innebära att fler bristyrken uppstår inom en snar framtid. Utmaningarna som till exempel offentlig sektor samt delar av basindustrin och energisektorn står inför är många och dessutom svårlösta. På framförallt på kort- till medellång sikt är det i vissa yrkesgrupper ytterst svårt att se hur det ska vara möjligt att säkerställa kompetensförsörjningen och därmed en god utveckling samt tillväxt i regionen. Nya och effektiva arbetsformer är nödvändiga att utveckla för att säkerställa att den kompetensreserv som finns i samhället tas tillvara. Dels krävs att befintlig kvalificerad arbetskraft nyttjas och dels att kvalifikationsutveckling kan ske för unga som idag står utanför arbetsmarknaden. Skellefteå, precis som många andra kommuner behöver bli bättre på att ta tillvara på, locka till sig och sätta fokus på kompetens som är nödvändig för regionens tillväxt.

Skellefteå tar varje år emot ett jämförelsevis stort antal flyktingar. Även om det finns ett bra och etablerat samarbete mellan ett flertal aktörer när det gäller introduktion av nyanlända och coachning av unga arbetslösa är behovet av riktade och effektiva insatser mot nuvarande och framtida bristyrken stort. Ett problem som finns både i Sverige och över stora delar av Europa är att utlandsfödda akademikers kompetens inte nyttjas i tillräcklig hög grad. Avsaknaden av förtroende för betyg och intyg som utfärdats i annat land är ett problem. Etablerade och erkända metoder för att säkerställa kvalifikationer finns men används inte heller i tillräcklig utsträckning.

För den enskilde individen som har sitt ursprung i ett land utanför europeiska unionen, innebär det att individen ofta kan uppleva sig hamna i en återvändsgränd när det gäller att söka jobb i linje med den kvalifikationsnivå man besitter. Myndigheterna utfärdar bedömningar av betygsdokument där man kan läsa att utbildningen är likvärdig med en svensk motsvarighet medan arbetsgivare inte är tillräckligt säkra på vad intyget och de utländska meriterna i form av anställningar innebär för att våga anställa.

Utrikes födda har arbete i betydligt lägre utsträckning än personer födda i Sverige. Enligt en rapport från TCO arbetar 81 procent av de svenskfödda medan bara 57 procent av de utrikes födda i åldrarna 25-64 år har arbete. I rapporten framgår också att skillnaderna i arbetslöshetsnivå är ännu större mellan utrikes och inrikes födda bland högutbildade. Kvinnor och män med eftergymnasial utbildning har dubbelt så hög arbetslöshet bland utlandsfödda jämfört med befolkningen i övrigt. Det gäller även om man räknar bort dem som anlänt till Sverige den senaste fem åren. Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) visar i rapporten "Sysselsättning för invandrare" från 2011 att både invandrade kvinnor och män med flyktingsbakgrund dessutom har en betydligt högre arbetslöshet än andra grupper an invandrade, det gäller oavsett kön.

Gruppen arbetslösa unga vuxna är relativt stor i Skellefteå jämfört med riksgenomsnittet. Den officiella statistiken bygger på att man är anmäld till arbetsförmedlingen. Vi känner till att många yngre medborgare inte är inskrivna på arbetsförmedlingen vilket innebär att utanförskapet i verkligheten är betydligt större än det som kan redovisas.
De arbetslösa unga vuxna har i liten utsträckning sådana formellt erkända meriter som gör att de kommer kunna söka de framtida bristyrken som blir aktuella i Skellefteå, eller Övre Norrland i stort. Att en stor andel av den yngre arbetsföra befolkningen står utanför arbetsmarknaden är inte bara ett problem som är allvarligt nu utan kan medföra att individen aldrig blir stadigt etablerad. Dessutom finns problematiken med att utanförskapet ärvs över generationer.

NYA MÖJLIGHETER
I projektet Tillväxtfaktor Skellefteå vill vi utveckla en samlad uppsättning verktyg och arbetssätt som inte tillämpats tidigare i kommunen för att dels ta tillvara de kvalifikationer som utlandsfödda akademiker och unga vuxna utanför arbetsmarknaden har och dels strikt inrikta åtgärder och aktiviteter utifrån arbetsgivarnas behov av kompetent arbetskraft ur ett tillväxtperspektiv. För att kunna nå långsiktiga och hållbara resultat av arbetsmarknadsåtgärder krävs att åtgärderna resulterar i att verkliga behov tillgodoses hos de som anställer. Det gäller inte bara för den arbetssökande utan i allra högsta grad även för arbetsgivaren. Det kan verka självklart att arbetsmarknadsåtgärder behöver utgå ifrån arbetsgivares behov men i praktiken är kopplingen till aktuellt eller framtida läge på den regionala/lokala arbetsmarknaden sällan tydligt definierad och åtgärder för att möta behoven riskerar därför bli trubbiga till sin form och svåra att använda för att nå ända fram. Att se personer i utanförskap från arbetsmarknaden som en tillväxtfaktor för övre Norrland kan upplevas vara självklart utifrån makroperspektiv. I konkret handling i mötet mellan individer är däremot perspektivet inte en självklarhet. Det kräver att varje individ ses som en möjlig samhällsbyggare och entreprenör med potential att förändra inte bara livet för sig själv utan samhället man bor och verkar i. Att på ett medvetet sätt arbeta med etablerade och erfarenhetsbaserade metoder för empowerment av deltagare blir i detta sammanhang viktigt för att kunna nå framgång i andra aktiviteter.

I projektet vill vi också undersöka möjligheterna att samverka med andra kommuner i övre Norrland om hur vi kan utveckla ett sätt att klargöra varandras nuvarande och kommande kompetensförsörjningsbehov och med utgångspunkt i dessa behov titta på om det finns outnyttjad kompetens bland framförallt nyanlända akademiker där individerna är beredda att byta ort för att komma i arbete. I andra regioner finns det kommuner som upplever ett såpass stort tryck att de inte har förmåga/behov av att ta tillvara på den resurs de nyanlända kan utgöra, vi vill därför utreda möjligheterna till ett samarbete som innebär möjligheter till arbete för den nyanlände i de yrken vi har behov av att rekrytera inom.

För att skapa en bra ingång på arbetsmarknaden vill vi undersöka hur det skulle gå att skapa traineeanställningar för utlandsfödda inom Skellefteå kommun. Vi har sedan tidigare haft mycket positiva erfarenheter av att erbjuda denna form av kompetensutvecklande anställning till andra målgrupper och är intresserade av att se på möjligheterna att vidga iniativet till även denna yrkesgrupp. Vi har upplevt att det är stor skillnad mellan en vanlig praktik och en anställning när det gäller möjligheter till anställning. Anställningen ger ochså en vikitg signal både till den tidigare anställde och till arbetsplatsen som helhet som innebär att personen som anställs hamnar i en starkare social ställning på arbetsplatsen och att man på ett annat sätt räknar med personen som en resurs som kan och vill bidra till verksamheten.

Att kunna skapa effektiva vägar till anställning är naturligtvis något som ingår i den ordinarie verksamheten som Skellefteå kommun erbjuder kommunmedborgare utöver de obligatoriska åtaganden kommunen har enligt lagstitfningen. I projektet vill vi pröva att utveckla väglednigsmetoderna och bygga samman dem till en helhet där individen kan erbjudas och se en hel väg till möjligheten att få ett arbete där de insatser som krävs kan erbjudas när de behövs. Varje individ behöver kunna erbjudas snabb och tydlig information för att lösa eller hantera sin unika situation vad gäller val av utbildning, arbete och yrke.

Målsättning

Bra samhällsservice säkerställs i högre grad genom effektivt nyttjande av nyanlända akademikers kompetens.

Tillväxt skapas i regionen genom invandrade medborgares kompetens utnyttjas bättre på arbetsmarknaden.

Kompetensförsörjning i övre Norrland underlättas för arbetsgivare genom att unga vuxna har rätt kompetens för att kunna anställas inom aktuella bristyrken.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Enligt en undersökning gjord av Statens folkhälsoinstitut är det mer än tio gånger vanligare med dålig hälsa bland personer med funktionsnedsättningar än hos den övriga befolkningen. Det går dock att förbättra hälsan bland personer med funktionsnedsättning genom att bland annat minska diskriminering och öka det sociala deltagandet. Tillgänglighet i projektet ska handla om delaktighet, att förebygga och bekämpa diskriminering av personer med funktionsnedsättningar samt ge förutsättningar för delaktighet och självbestämmande för deltagarna. Det behövs en ökad medvetenhet för att skapa förståelse för varför tillgänglighetsförbättrade åtgärderna ska genomföras. En viktig aspekt är att behov kan se olika ut för kvinnor och män samt att många personer har flera funktionsnedsättningar vilket medför särskilda behov. För att kompetensen kring tillgänglighet ska öka i projektet krävs det att man framhåller betydelsen av tillgänglighetsarbetet. Projektorganisationens attityder är avgörande för hur tillgänglighetsarbetet lyckas. För den i ledningsposition är det av yttersta vikt att vara målinriktad, engagerad och tydlig. Ansvaret för att säkerställa tillgängligheten kommer att ligga på projektledaren i samråd med styrgruppen. Styrgruppen ska se till att frågan om tillgänglighet är prioriterad genom hela projektet. De ska även ansvara för att följa upp rutiner, se till att aktiviteter som genomförs har en hög tillgänglighet, ansvara för att planera och bevaka tillgänglig information, tillgängliga lokaler och verksamhet. För att göra projektet tillgängligt för alla är det viktigt att komma igång med tillgänglighetsarbetet så snabbt som möjligt. Förbättringsåtgärderna bör prioriteras i rätt ordning för att kunna vara behjälpliga för deltagarna i projektet och generella lösningar ses som det primära. ESF:s processtöd tillgänglighet ska användas då behov finns. Processtödet kan bland annat utbilda personal och deltagare i tillgänglighet för personer med nedsatt funktionsförmåga.

För att kunna skapa full delaktighet och jämlikhet för alla i projektet krävs det att hinder ska identifieras och undanröjas. Detta ska göras under mobiliseringsfasen, utgångspunkten är att det alltid går förbättra tillgängligheten. Metoden är därför att ständigt inventera informationen, lokalerna och verksamheten. Vid återkommande tider ska tillgänglighetsarbetet i projektet följas upp, utvärderas och revideras. Vi kommer att ställa krav på att utvärderarna som ska kopplas till projektet har tillräcklig kunskap för att kunna följa upp tillgänglighetsperspektivet i projektet. Fokus under mobiliseringsfasen är att sätta grunden för det fortsatta arbetet med tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar, det ska identifieras vilka frågor som är kopplade till personalspecialister samt tas fram relevant statistik för tillgänglighetsperspektivet.

Samarbetspartners

  • Arbetsmarknadsenheten

Kommun

  • Skellefteå