NUEVO K2

Programområde:Programområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
Projektfas:Genomförande
Projektägare:Vuxenutb o arb, Område Arbete
Kontaktperson:Lisa Dahlpil
E-post:lisa.dahlpil@orebro.se
Telefonnummer:019-215784
Beviljat ESF-stöd:29 438 748 kr
Total projektbudget:66 082 220 kr
Projektperiod:2012-01-16 till 2014-06-30
Region:Östra Mellansverige

Sammanfattning

NUEVO K2 riktar sig mot arbetslösa i åldern 16-64 år som riskerar eller har ett långvarig bidragsberoende. Projektet syftar till att deltagarna ska nå egen försörjning och att projektet ska utforma nya arbetssätt som medverkar till att målgruppen kommer närmare arbetsmarknaden.

NUEVO K2- Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad är ett nätverk som tillsammans vill hitta effektiva former för att bekämpa arbetetslöshet. Nätverkets kärna är kommunerna och arbetsförmedlingen. Nätverket sträver efter att involvera flera parter inom närigslivet och den ideella sektor.

Bakgrund

Kommunerna Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås och Örebro samarbetar för närvarande inom ESF-projektet NUEVO och deltar även i nätverk med delvis samma kommuner. Genom vårt samarbete har vi allt mer diskuterat bakomliggande faktorer till arbetslöshet och kvarvarande utanförskap, inte bara för den målgrupp nuvarande projekt omfattar utan i ett bredare perspektiv. Vi har även analyserat de framgångsfaktorer vi ser i arbete med olika målgrupper. I nuvarande projekt NUEVO har vi bl a sett att samverkan, mellan och inom kommunerna samt visavi andra parter, har skapat ökade möjligheter för deltagare och medarbetare till utveckling samt samhällsekonomiska vinster genom ett effektivare utnyttjande av våra samlade resurser. Vi kan konstatera att projektet så här långt nått bra resultat. Flera andra kommuner har också tagit del av NUEVO:s arbete och skapat liknade arbetsformer. Idag är NUEVO ett känt koncept och en möjlig väg att arbeta med att motverka arbetslöshet och utanförskap.

Vår intention med att fortsätta och utvidga vårt samarbete i ett nytt projekt, NUEVO K2, är att utveckla arbetssätt och modeller för att bättre, och mer strukturerat, kunna bidra till att eliminera de bakomliggande faktorerna till arbetslöshet för individen och att utveckla ett ömsesidigt lärande mellan och inom aktuella kommuner med samarbetsparter. (Vi har därför även ansökt om projektmedel inom ramen för kompetensförsörjning PO 1, NUEVO Kompetens, i syfte att utveckla en gemensam plattform för lärande och kompetensutveckling för personal för att bättre kunna möta de utmaningar som ligger i att motverka riskfaktorer för individen på morgondagens arbetsmarknad). Vi har valt att kalla det nya projektet NUEVO K2, dels för att anknyta till ett etablerat samarbete och välkomna en ny samarbetskommun i Karlstad (K). ”K2” är även en metafor för en vidare samverkan med andra myndigheter, organisationer och företag samt en vision om att vårt framtida arbete ska nå nya höjder!

Några av de generella riskfaktorer vi har sett i arbetet med arbetslösa är bristande utbildning, ohälsa och invandrarskap med de konsekvenser det kan innebära för individen. Dessa riskfaktorer har även definierats och lyfts fram inom EU-samarbetet, ifrån Folkhälsorådet och andra statliga utredningar och organisationer.

Med de utmaningar som föreligger på en framtida arbetsmarknad (stora grupper av personer i utanförskap, brister i utbildningssystemet, problematiken med generationsväxling och en sned åldersfördelning, global obalans mm) behöver vi skapa en större långsiktighet i insatser och strukturellt hållbara samverkansstrukturer. Nämnda riskfaktorer kommer att utgöra projektgemensamma utgångspunkter för analys och utvecklingsstrategier på den lokala nivån. Inom ramen för de båda projekten avser vi även att utveckla gemensamma utgångspunkter för uppföljning/resultat av hur riskfaktorer kan förändras till friskfaktorer.

Några bakgrundsdata
Efterfrågan på arbetskraft ökade under 2010 - första halvåret 2011 och sysselsättningen vände uppåt, även om de lokala och regionala skillnaderna har varit stora. Situationen idag ser inte lika positiv ut. Regeringen har kraftigt skrivit ner sin prognos av det ekonomiska handlingsutrymmet under de närmaste åren, en avmattning i företagens rekrytering har redan börjat märkas och den globala ekonomiska utvecklingen kan komma att ge kraftiga återverkningar på svensk ekonomi.

Idag minskar andelen i arbetsför ålder successivt i landet. Andel personer som försörjs via de nationella transferringarna har under flera år legat på 18 – 20 procent av befolkningen. Andelen personer som fått sjuk- eller aktivitetsersättning har minskat under flera år medan antalet personer som fått ekonomiskt bistånd har ökat något mer än minskningarna i socialförsäkringssystemet. Landet står inför ett stort matchningsproblem, där företagens efterfrågan på kvalificerad arbetskraft och generationsväxlingens konsekvenser inte överensstämmer med utbildning och kvalifikationer hos de grupper som står utanför arbetsmarknaden idag.

I relation till arbetskraften är andel arbetslösa och deltagare i program högst bland personer med förgymnasial utbildning. Andel arbetslösa med utomeuropeiskt ursprung ökade också. Villkoren för personer med sjuk- och aktivitetsersättning har förändrats, med ett stort antal personer som omförsäkrades under 2010 och varav många har gått från sjukförsäkring till aktivitetsstöd eller socialbidrag. Arbetsförmedlingen bedömde i sin prognos för 2011 - 2012 att grupperna arbetslösa utrikes födda och personer med funktionsnedsättning ska prioriteras. En svag utbildningsbakgrund är gemensam för dem som har svårast att snabbt få ett arbete. Utrikes födda och personer med funktionshinder står för tre fjärdedelar av ökningen av arbetslösa med högst grundskola.

I Folkhälsoinstitutets folkhälsopolitiska rapport 2010 nämns särskilt utvecklingen i skolan där nära en fjärdedel av eleverna i grundskolan inte når kunskapsmålen fullt ut, där ca 10 procent av eleverna från årskurs nio inte har tillräckliga meritpoäng för att komma in på gymnasiet och där nära en fjärdedel av eleverna som börjar i gymnasiet inte når slutbetyg inom fyra år.
Åttio procent av eleverna med svensk bakgrund hade minst betyget godkänd i alla lästa ämnen jämfört med 60 procent av eleverna med utländsk bakgrund. Enbart drygt hälften av de elever med föräldrar med högst förgymnasial utbildning fick slutbetyg inom fyra år i gymnasiet. Utbildning hänger ihop med ekonomiska förhållanden i relation till hälsoindikatorer. Utredningen tar även upp att allt färre personer har sjukpenning eller sjukersättning, men att andelen med låg ekonomisk standard har fördubblats mellan 2005 - 2008 bland dem som är långtidssjukskrivna eller har sjuk- eller aktivitetsersättning.

Utredningen konstaterar att ur ett samhällsperspektiv ger god hälsa ett ökat arbetskraftsdeltagande, fler produktiva år för individen och högre produktivitet i näringslivet.

”Temagruppen för unga i arbetslivet” (Ungdomsstyrelsen) förordar bl a tidiga och förebyggande insatser, kunskapsbaserade metoder för såväl förebyggande som kompensatoriska insatser, systematiserade, samordnade och långsiktiga insatser samt uppföljning och utvärdering i ett samhällsekonomiskt perspektiv för att vända utvecklingen.

Europaparlamentet fastslog i juni 2010 att arbetslösheten bland unga är ett av EU:s mest allvarliga problem. I strategin EU 2020 ligger målet att minska andelen som lämnar skolan utan slutbetyg till 10 procent och att utbildningsnivån generellt ska höjas.


NUEVO K2 kommer att vända sig till arbetslösa personer i åldern 16- 64 år som har en eller flera riskfaktorer och därmed riskerar ett långvarigt beroende av samhällets kompensatoriska insatser. Bakomliggande riskfaktorer för individen bidrar ofta till andra sociala och ekonomiska svårigheter eller är en följd av sådana. Ytterligare en följd av olika riskfaktorer är svårigheten att över huvud få ett inträde eller återinträde på arbetsmarknaden inom rimlig tid.

Kommunerna kommer, i samverkan med bl a arbetsförmedlingen, att prioritera målgrupper utifrån riskfaktorer samt lokala behov och förutsättningar. Detta ökar bredden i projektet och även möjligheterna att genom ett gemensamt lärande, otraditionella lösningar och utökat lokalt samarbete åstadkomma långsiktiga lösningar för individ och samhälle.

Det lokala samarbetet kommer även att omfatta företag inom privat och social ekonomi. Det finns ett stort intresse från företag att t ex utveckla CSR (Corporate Social Responsibility) i samarbete med offentliga organisationer. Vi kommer också att arbeta med ett ökat inslag av entreprenöriellt lärande och förhållningssätt, både för personal (se PO 1 ansökan) och för deltagare i projekten.

Målsättning

– Deltagare i projektet ska utifrån ett långsiktigt hållbarhetserspektiv kunna minska eller eliminera de riskfaktorer som orsakar eller medverkar till att de står utanför arbetsmarknaden.

– Deltagande parter i projektet ska nå en högre grad av samsyn och strukturellt hållbara samverkansstrukturer lokalt.

– Samverkande parter i projektet ska nå en högre kunskap om bakomliggande faktorer till arbetslöshet och utarbeta modeller för att minska eller eliminera dem för individen.


Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Fysisk tillänglighet
Samtliga sex kommuner kommer att ha lokaler anpassade för personer med fysiska funktionshinder. Detta innebär att även toaletter är anpassade med larm och entréer utrustade med dörröppningsknappar. Ambitionen är att lokalerna ska vara centralt belägna i varje kommun, vilket möjliggör tillgänglighet och att de är anpassade med kontraster. För personer som är i behov av lokaler där det inte vistas så mycket personer samtidigt kan detta ordnas med rum där färre deltagare kan vara för att bland annat kunna minska på yttre intryck som kan störa koncentrationsförmågan.

Tillgänglig verksamhet
Genom kunskap och lyhördhet för olika behov hos deltagare i projekten kan verksamheten göras tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Samtliga samverkansaktörer till projekten kommer att, i de fall där det finns behov, kunna få kompetensutveckling i frågor som rör tillgänglighet och funktionshinder. Kostnaden för denna kompetensutveckling ligger utanför projektbudgeten. Värdegrunden som kommer att finnas i varje kommun bygger på att alla ska ha samma möjligheter till lärande och att lärandesituationen ska anpassas efter deltagarens förutsättningar.

Kommunikativ tillgänglighet
Inom kommunerna finns kompetens om olika former av funktionshinder och det finns uppbyggda relationer med aktörer som omgående kan kopplas in där det finns behov av att snabbt kunna införskaffa arbetshjälpmedel för att underlätta för varje individ som behöver det.

Informativ tillgänglighet
För att deltagare på ett enkelt sätt ska kunna tillgodogöra sig information kommer projektet att ha en hemsida där projektet beskrivs på olika sätt exempelvis genom ljud, bild och text. Kontaktuppgifter till personalen i projektet, som kommer att presenteras med bild, kommer att finnas för att de som önskar snabbt ska kunna ringa eller skicka e-post. Det kommer även att finnas broschyrer på lättläst svenska. I de fall som det kan uppstå behov av blindskrift kan dessa broschyrer tas fram även i detta format.

Transnationellt samarbete

Under framtagandet av projektansökan har vi varit i kontakt med processtödet för att se på vilket sätt de kan vara behjälpliga. Diskussion har förts kring transnationellt utbyte. De länder som visat sig intressanta och där man kommit långt i utvecklingsarbetet är Holland, Danmark och England. Processtöd European minds har intressanta kontakter som vi förhoppningsvis kommer att kunna ta del av. Detaljerna kring utformningen av erfarenhetsutbytet kommer att utvecklas och säkerställas under mobiliseringsfasen. Vi tror att det transnationella utbytet kommer att innehålla ett antal studiebesök med syftet att utbyta erfarenheter med organisationer som arbetar med liknade uppdrag och målgrupper som vi. Målet är att utbytet skall påverka metodsutvecklingsarbetet på hemmaplan, att testa och experimentera i de lokala projektet för att nå bättre resultat i arbetet med deltagarna. Vi har även medverkat i ett partnersöksmöte i Warszawa i juni och presenterat projektet. Arbetet med att följa upp kontakter kommer att fullföljas under hösten 2011. NUEVO har i nuvarande projekt inte arbetat med ett transnationellt perspektiv, vilket nu innebär ännu en intressant utvecklingsmöjlighet.



Medfinansiärer

  • Arbetsförmedling Uppsala
  • Arbetsförmedlingen Eskilstuna
  • Arbetsförmedlingen Karlstad
  • Arbetsförmedlingen Norrköping
  • Arbetsförmedlingen Örebro
  • Arbetsförmedlingen, Västerås
  • Arbetsmarknads- och socialförvaltningen
  • Arbetsmarknadskontoret
  • Eskilstuna kommun Resursenh för Jobbsök och Jobbförm
  • proAros
  • Uppsala km, Kont för barn/ungd/arbetsmarkn
  • Vuxenutbildning och Arbetsmarknad, Jobbcentrum

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen Eskilstuna
  • Arbetsförmedlingen Norrköping
  • Arbetsförmedlingen Uppsala
  • Arbetsförmedlingen Örebro
  • Arbetsförmedlingen, Karlstad
  • Arbetsförmedlingen, Västerås
  • Arbetsmarknads- och socialförvaltningen
  • Arbetsmarknadskontoret
  • Eskilstuna kommun Resursenh för Jobbsök och Jobbförm
  • proAros
  • Uppsala km, Kont för barn/ungd/arbetsmarkn
  • Vuxenutbildning och Arbetsmarknad, Jobbcentrum

Kommun

  • Eskilstuna
  • Karlstad
  • Norrköping
  • Uppsala
  • Västerås
  • Örebro