Logotyp på utskrifter

Pressmeddelande: Europeiska socialfonden satsar 100 miljoner kronor på förbättrad yrkesutbildning

2 december 2016

Europeiska socialfonden spelar en avgörande roll för kompetensförsörjning och tillväxt, och för ökad sysselsättning. Nu satsar fonden 100 miljoner kronor för att förbättra yrkesutbildningen. På måndag 5 dec öppnar två nationella utlysningar som ska stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv, och möta kompetensbristen på arbetsmarknaden. Utlysningarna utgår från Yrkesprogramsutredningen.

 

Yrkesutbildningen är en viktig del av den nationella kompetensförsörjningen. Sedan starten i samband med gymnasiereformen 2011 har olika åtgärder vidtagits för att stärka och höja kvaliteten i gymnasial yrkesutbildning, i yrkesvux och eftergymnasiala yrkesutbildningar. Ändå råder kompetensbrist inom många yrken samtidigt som många (unga) väljer bort yrkesprogrammen till förmån för de högskoleförberedande programmen – trots att det många gånger är lättare att få jobb efter en yrkesutbildning. 

 

- Statusen för yrkesutbildning är låg, vilket beror på flera saker. Dels finns det en osäkerhet i vad yrkesutbildningarna har för status för fortsatt utbildning, men det finns också en osäkerhet kring många branscher. Man vet helt enkelt inte om vilka branscher som finns och vilka yrken som finns i branschen, säger generaldirektör Lars Lööw. Dessutom är arbetsmarknaden könsuppdelad och det förstärks genom att unga kvinnor och män fortsätter att göra könsstereotypa studie- och yrkesval. Här krävs kraftfulla åtgärder för att bryta det mönstret. Problemen bottnar ofta i att ungdomar har svag och framförallt differentierad arbetslivsanknytning.

 

Yrkesprogramutredningen pekar på att det behövs ytterligare insatser för att stärka yrkesutbildningen. För att trygga den framtida kompetensförsörjningen, förbättra matchningen mellan utbildning och behoven på arbetsmarknaden och underlätta (ungdomars) etablering på arbetsmarknaden, behöver samarbetet mellan utbildning och arbetsliv förstärkas lokalt, regionalt och nationellt. 

 

 

 

- Därför gör vi nu en omfattande satsning för att förbättra yrkesutbildningen, säger Lars Lööw.

 


 

 

 

 

Direkta förväntade resultat och effekter av satsningen är:

  • att matchningen förbättrats mellan utbildning och arbetslivets behov, d.v.s. att arbetsmarknadens behov av arbetskraft och kompetens i ökad grad tillgodosett
  • att intresset för yrkesutbildningen ökat, inklusive att yrkesvalen för kvinnor och män breddats, d.v.s. att den förbättrade yrkesutbildningen fått ett ökat söktryck av motiverade unga att välja yrkesutbildningar
  • att utbildningens relevans och kvalitet förstärkts, d.v.s. att modeller och/eller metoder för ett ämnesintegrerat arbetssätt och verklighetsbaserat lärande utvecklats

 

- Det är stor fördel att just vi gör detta. Vi har en verksamhet som är organiserad i flernivåstyre, vilket innebär att vi samarbetar med aktörer i alla nivåerna och har bra möjligheter att binda ihop ansvaret samtliga nivåer, vilket annars är en utmaning, säger Lars Lööw.

 

Ytterligare ett problem är att många branscher tycker att kvaliteten är låg i befintliga anser att yrkesutbildningar. I synnerhet brister det i den yrkesinriktade delen. Samtidigt riktas omvänd kritik från utbildningssystemet som inte alltid tycker branscherna gör tillräckligt för att utbildningskvaliteten ska öka. Båda söker lösningar hos den andre.  

 

- För att yrkesutbildningen ska fungera väl krävs ett utbildningsutbud som matchar efterfrågan och har särskilt fokus på kompetensförsörjning inom bristyrken, bred rekryteringsbas och hög utbildningskvalitet, med fokus på arbetsplatsförlagd utbildning, säger Lars Lööw. Vår förhoppning är att satsningen ska bidra till att yrkesutbildningen kan utvecklas så att den fyller den viktiga funktionen att både ge arbetsgivare rätt kompetens att anställa, och att skapa fler och bättre möjligheter till jobb för unga och nyanlända.

 

Berörda branscher, utbildningsanordnare och myndigheter behöver samverka för att yrkesutbildningen ska hålla hög kvalitet och kunna vara attraktiv. 

 

Utlysningarna ska bygga på och tillvarata den potential som finns i de utbildningsmodeller som är framtagna i samverkan mellan branscher, utbildningsanordnare och arbetsmarknadens parter samt i de strukturer de bygger på för att stärka kopplingen mellan skola och arbetsliv. 

Fakta

Utlysning 2016/00683: ”Effektivare strukturer för en bättre yrkesutbildning” - utlysning med fokus på strukturer där projektinsatserna sker utan deltagare (PO 1, Mål 1.2).Utlysningen öppnar 5 december 2016 och stänger den 23 mars 2017. Projekt kan tidigast starta 22 maj 2017 och kan pågå som längst t o m 28 februari 2019. Maximal projekttid är 18 månader. Till de nationella utlysningarna.

 

Utlysning 2016/00684: ”Underlätta ungas etablering i arbetslivet genom förbättrad yrkesutbildning” – utlysning för målgruppsinriktade insatser specifikt för unga 15 till 24 år (PO 2, Mål 2.2), men där även de målgruppsinriktade insatserna fokuserar på strukturella utmaningar. Utlysningen öppnar 5 december 2016 och stänger 23 mars 2017. Projekt kan starta tidigast 22 maj 2017 och pågå som längst till 31 augusti 2020. Maximal projekttid är 36 månader. Till de nationella utlysningarna.

 

 

För ytterligare information:  Mats Andersson, samordnare nationella enheten, Svenska ESF-rådet, tel 070-515 01 42.

Bild i högerkolumnBild på ungdomar i yrkesutbildning.